god morgon..

god morgon då var det en ny dag..
grå och trist
och ont i nacken har jag men annars så är allt bra..
max och jág ska äta lite frukost och sen åka och bada =)
är ju LEDIG
sååå skönt.
är så jobbigt på jobbet till och från.
jag känner mig mest bara trött hela tiden.
börjar vilja ha något nytt...

james fick inte jobbet han provjobbade på =(
så tråkigt han hade sett fram emot detta..
men det var inte meningen han skulle ha dett...
kommer något sen som är mycket bättre...
tycker det är dålig stil när dem i stort sett sa att jobbet var hans om han ville ha det och att han hade varit bäst av alla dem som varit där...
men det var väl pga att han inte har körkortet än som var avgörande...
och att killen han skulle sam åka med helt plötsligt byter morgon skiftet till en annan tid...
så james hade ju inte kommit till jobbet varanan vecka...
james blev orolig hur vi skulle göra med mitt nya schema som jag skrev för att anpassa det till hans nya tider men det gick att ändra =)

jag tror verkligen att saker sker av en anledning.
men dock det gör det inte lättare...

livet är inte alltid så rätt visst..
men man biter ihop och fortstter kämpa och gå vidare och göra det bästa av möjligheterna man har.

gu vad jag saknar min famlj vissa dagar..
att f ha dem nära och kunna träffa dem när man vill och inte bara nån enstacka gång per år.
nu när max börjar skolan också så kommer dem tillfällena att krympa
och då blir det bara semester och lov som det finns utrymme för =(
men nu ska jag och max upp snart i två veckor vilket ska bli skönt.
jag tror inte james vet hur mycket jag gav upp av mig själv när jag flyttade med honom.
men jag älskar honom och skulle göra om det igen.
vi har ju våra underbara pojkar =)
finns inge bättre...
och vi har varandra ,,,
men man kan bli sååå frustrerad ibland på honom.
och då räcker inte han alltid till när jag mår dåligt...
har alltid varit sån som behövr min familj då jag mår dåligt...
vi har kämpat igen en massa tillsammans och är såå tajta...
mamma framförallt saknar jag i många situationer.
ja jag är 31 och fortfarande en mamma gris.
men hon är min bäste vän också..
alla som ser oss ute tror vi är systrar =)

nä nu kurar det i min mage.
kram


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0